Kalkylblad: Definition, typer, förberedelseprocess (förklarad)

ett kalkylblad är ett formulär med flera kolumner som används för att förbereda och justera finansiella rapporter. 3 typer av kalkylbladet är; (1) Allmänt kalkylblad, (2) detaljerat kalkylblad, (3) revisions kalkylblad.

för att förbereda redovisning kalkylblad måste du följa 8 enkla steg för att verifiera bokföringsinformation noggrannhet innan utarbetandet av finansiella rapporter. Förbereda finansiella rapporter från ett kalkylblad är relativt enkelt eftersom all nödvändig bokföringsinformation presenteras korrekt och struktureras i kalkylbladet.

Vad är kalkylblad?

flera kolumnark där all nödvändig information som används för utarbetandet av bokslutet registreras i en systematisk process kallas ett kalkylblad.

kalkylbladet är inte ett permanent konto.

det är inte en del av en tidskrift eller huvudbok. Det är en enhet som används för enkel förberedelse av justeringsposter och bokslut.

arbetsbladet är ett flerkolumnark eller ett datorkalkylblad där revisorn i korthet skriver information som är nödvändig för att utarbeta justeringsposter och bokslut.

i större organisationer där volymen av konton och justeringar är mycket mer kvarstår risken för fel vid justering av justeringsposter med huvudbokskonton om kalkylbladet inte är förberett.

upprättandet av finansiella rapporter blir korrekt komplicerat och ibland försenat. I dagens värld, Det har blivit praxis att förbereda kalkylblad i stora organisationer innan utarbetandet av finansiella rapporter.

revisorer gör justeringar av justeringsposter med andra relevanta huvudbokskonton före upprättandet av finansiella rapporter.

innan upprättandet av finansiella rapporter vill revisorerna vara säkra på räkenskapernas aritmetiska noggrannhet genom att göra justeringar av justeringsposter med huvudbokskonton genom kalkylbladet och sedan gå till utarbetandet av finansiella rapporter.

kalkylbladet upprättas i slutet av räkenskapsperioden före upprättandet av finansiella rapporter.

3 typer av kalkylblad är;

  1. allmänt arbetsblad,
  2. detaljerat arbetsblad,
  3. Revisionsblad.

de förklaras nedan,

det allmänna kalkylbladet

det allmänna kalkylbladet innehåller fyra till sex par kolumner.

generellt kan fem par kolumner eller tio kolumner kalkylblad tjäna syftet med allmän verksamhet. Dessa fem par kolumner är;

  • försöksbalans,
  • justering,
  • justerat försöksbalans,
  • en resultaträkning och
  • balansräkning.

det detaljerade kalkylbladet

det detaljerade kalkylbladet är förberett för att innehålla mer detaljerad information över ett allmänt kalkylblad.

ibland bifogas extra ark som innehåller kolumner för att förklara vissa objekt. De frågor för vilka punktvisa listor ska utarbetas är:

  • listor över kundfordringar och leverantörsskulder,
  • listor över produktionsutgifter,
  • listor över försäkringspremier etc.

Revisionsblad

Revisionsbladblad används för att förbereda finansiella rapporter och listor för olika användningar av affärsproblem. Revisionsbladet utarbetas mot bakgrund av granskningen av olika objekt som ingår i kalkylbladet.

det är ett hjälpmedel för att granska ett företags arbete. Arbetsbladet är en redovisningsteknik genom vilken bokföringsinformationen är integrerad för justering och klassificering.

huvudsyftet med kalkylbladet är att verifiera riktigheten i bokföringsinformationen före upprättandet av finansiella rapporter.

för att förbereda ett bokföringsblad måste man följa 8 enkla steg för att verifiera bokföringsinformationens noggrannhet före upprättandet av finansiella rapporter.

kolumner i kalkylbladet ritas huvudsakligen enligt nödvändighet. Antalet kolumner i kalkylbladet beror på efterfrågan från den specifika organisationen.

8 steg för att förbereda bokföringsblad

  1. namn på företagsorganisation och förberedelsedatum.
  2. ritning kolumn och nämna huvudet av kolumnen.
  3. Ojusterad Försöksbalans.
  4. Justeringskolumn.
  5. justerad provbalanskolumn.
  6. resultaträkning kolumn.
  7. balanserade vinstmedel uttalande.
  8. balansräkning.

steg för att förbereda kalkylblad för redovisning förklaras nedan;

namn på företagsorganisation och förberedelsedatum

i början av kalkylbladet ska namnet på den organisation för vilken kalkylbladet är upprättat skrivas i fetstil och även datumet för beredningen av kalkylbladet ska nämnas.

Ritningskolumn och omnämnande av kolumnens Huvud

Ritningskolumnrubriker ska nämnas här.

till exempel, serienummer i den första kolumnen, titeln på konton i den andra kolumnen och därefter par kolumner.

Ojusterad försöksbalans

efter kolumnerna serienummer och kontonrubrik, i den ojusterade försöksbalansen, läggs parkolumnbokskontonsaldon direkt för att kontrollera avtalet om försöksbalans.

denna försöksbalans kallas pre-closing trial balance eftersom den är förberedd med huvudbalanserna innan man redovisar justeringsposter.

debet-och kreditbalanser för huvudbokskonton skrivs i debet-och kreditkolumnerna i försökssaldot.

justeringskolumn

i slutet av räkenskapsperioden skrivs de poster eller transaktioner som inte har redovisats i debet-och krediteringskolumnerna.

vid tidpunkten för justeringar, om det inte finns någon post i provsaldot för debitering och kreditering, ska dessa justeringsposter skrivas under provsaldot under lämpligt huvud i debet-och kreditkolumner för justering.

för att identifiera justeringsposterna separata kodnummer för varje objekt anges i debet-och kreditkolumner. Därefter debet och kredit kolumner justeringar summeras för att säkerställa deras överenskommelse.

justerad provbalanskolumn

skriva nödvändiga justeringar i justeringskolumnen fastställs saldot på varje konto som rör justeringar och därefter registreras alla saldon på huvudbokskonton inklusive justerade huvudboksaldon i debet-och kreditkolumnerna för justerat provsaldo.

det vill säga, ojusterade saldon för försöksbalans justeras enligt regler och dessa skrivs ner i kolumnen för justerat försöksbalans.

skriva alla huvudboksaldon-justerade och ojusterade i justerade försökssaldosummor av debet och kredit fastställs för att bevisa den aritmetiska noggrannheten i huvudbokskontona.

resultaträkningskolumn

alla periodiska kostnader och inkomster för justerat provsaldo skrivs i debet-och kreditkolumn i resultaträkningen respektive.

skillnaden mellan totala intäkter och totala kostnader i resultaträkningen kallas vinst eller förlust. Resultaträkningen överförs till balansräkningen om balansräkningen inte är upprättad.

balanserat resultaträkning

för ett aktiebolag behålls kolumnen kvarhållen intjäning i kalkylbladet före balansräkningen.

här föregående års resultat, eventuell förlust och inkomst, resultaträkning för kalkylbladet skrivs i kolumnen kreditpengar och fördelning av poster avseende vinstfördelning såsom utdelning, föreslagen utdelning, betald inkomstskatt, skapande av fond visas i kolumnen debetpengar för balanserade vinstmedel.

skillnaden mellan summan av debet-och kreditkolumner överförs till kolumnen balansräkning i kalkylbladet.

balansräkning

alla tillgångar och skulder i justerat försöksbalans inklusive balansräkningen, balanserade resultaträkning skrivs i debet-och kreditkolumnerna i kalkylbladets balansräkning, dvs tillgångar skrivs i debet money-kolumnen och skulder, ägarkapital skrivs i Credit money-kolumnen.

summan av debet-och kreditkolumnen i balansräkningen är lika.

antalet kolumner i kalkylblad och kolumnrubriker beror på verksamhetens art och efterfrågan.

hur man förbereder finansiella rapporter från ett kalkylblad

förbereda finansiella rapporter från ett kalkylblad är relativt enkelt eftersom all nödvändig bokföringsinformation presenteras korrekt och struktureras i kalkylbladet.

kalkylbladet innehåller all information för att upprätta finansiella rapporter. Resultaträkningen är upprättad med uppgifter om debet-och kreditkolumner i kalkylbladets resultaträkningar.

balansräkningen är upprättad från balansräkningskolumnerna i kalkylbladet.

finansiella rapporter för ett företag avser resultaträkning, balanserade vinstmedel / ägarandel och balansräkning upprättad vid räkenskapsperiodens slut.

rapporten som är upprättad för att fastställa vinst (förlust) av verksamheten vid slutet av en räkenskapsperiod kallas resultaträkning.

resultaträkningen är av två typer:

  1. allmän eller enstegs resultaträkning: i detta uttalande dras alla kostnader direkt från Inkomst för att fastställa nettoresultatet (förlust). Här visas inte utgifterna i det klassificerade forumet.
  2. flerstegs resultaträkning: i detta uttalande dras kostnaden för sålda varor av från försäljningsintäkterna för att fastställa bruttoresultatet. Från bruttoresultatet alla rörelsekostnader som Försäljningskostnader,Administrationskostnader etc. dras av för att ta reda på rörelseresultatet.

efter det, andra icke-rörelseintäkter som hyresintäkter, ränteintäkter etc. läggs till netto rörelseresultatet från vilka andra icke-rörelsekostnader såsom räntekostnader, förlust vid försäljning av tillgångar, etc. dras av för att fastställa nettovinsten.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Previous post 20 en-sits bilar alla behöver i sitt Garage
Next post Nyfikenheter: hur högt kan buggar flyga?