patofysiologin för depression tros involvera onormal dopaminerg D2-receptorfunktion som möjligen är associerad med D2-receptor desensibilisering4. En observationsstudie har visat att patienter hade ett återfall med depressiva symtom när en D2-antagonist gavs efter framgångsrik behandling med SSRI. Resultatet var liknande i en djurmodell av depression där symtomen vändes av tricykliska antidepressiva medel4. Därför kan förebyggande av D2-receptordesensibilisering vara avgörande för att effektivt behandla depression i kombination med antidepressiva medel såsom SSRI eller SNRI. Antidepressiva medel kan främja sensibilisering av D2-receptorer och LDN kan utöva antidepressiva effekter genom att förhindra D2-receptordesensibilisering och därmed förbättra dopaminerg signalering.
dessutom har det funnits anekdotiska bevis i flera försök som visar att LDN har fördelaktiga humörseffekter under olika förhållanden. Efter RLS-studien inleddes en randomiserad, dubbelblind pilotstudie baserat på denna bakgrundsinformation. Studien genomfördes för att utvärdera hypotesen att patienter som upplever depressiva genombrott skulle visa större förbättring av deras depression när de kompletterar sin nuvarande antidepressiva behandling med LDN kontra placebo, utan någon signifikant skillnad i biverkningar5. I studien randomiserades 12 vuxna med återkommande egentlig depression (MDD) på dopaminerga antidepressiva regimer (stimulantia, dopaminagonister, bupropion, aripiprazol eller sertralin) till naltrexon 1 mg b.i.d. (n=6) eller placebo (n=6) förstärkning i 3 veckor. Studien fann att LDN-förstärkning minskade svårighetsgraden av depressionssymptom hos 12 deprimerade patienter som hade återfallit på dopaminförstärkande antidepressiva medel. Studiens nyckelfynd är att om en patient har depression och har upplevt ett återfall medan han tar ett tidigare effektivt antidepressivt medel som främst fungerar med dopaminerga mekanismer, kan tillsatsen av LDN potentiellt minska depressiva symtom i kombination med det ursprungliga antidepressiva. En stor begränsning med denna studie är dock att patientprovet är litet. Det kan vara nödvändigt att genomföra denna studie med en större provstorlek för att bekräfta den signifikanta skillnaden mellan LDN-och placebogruppen. Studien inkluderade också endast antidepressiva medel som arbetar med dopaminerga mekanismer. Således bör ytterligare studier genomföras för att bestämma hur effektivt det skulle fungera med andra typer av antidepressiva medel.
en retrospektiv fallstudie, utförd av Institutionen för psykiatri vid UCLA Kern Medical Center i Kalifornien, hade undersökt effekten av LDN på en comorbid depressiv störning6. I rapporten fick 5 patienter minst en månad LDN, 2 patienter hade en diagnos av MDD och 2 patienter hade bipolär typ II och 1 patient hade bipolär typ I. Resultaten från denna studie visade att av dessa patienter hade 2 patienter med fibromyalgi endast minimal förbättring, 1 patient med ländryggsdiskopati hade ingen förbättring och 1 patient med Lupus hade mycket förbättring med flytande LDN. I slutet av denna fallstudie upplevde 80% av patienterna en viss grad av förbättring med LDN vid vecka 4. En annan studie utförd av en tysk forskargrupp 2015 visade att patienter med svåra traumarelaterade dissociativa störningar hade positiva effekter efter behandling med LDN i doser från 2-6 mg dagligen7. I denna studie rapporterade 11 av 15 patienter omedelbara positiva effekter och 7 patienter beskrev en varaktig fördelaktig effekt. Även om det inte är känt hur LDN positivt påverkar patienter med depression eller posttraumatiska psykotiska störningar, verkar det som om LDN har någon koppling till fördelaktiga effekter på depressiva eller psykotiska symtom hos dessa patienter. Dessa studier förblir dock begränsade på grund av deras små provstorlekar. Dessa studier måste replikeras med en större patientpopulation för att validera den positiva effekten av LDN på dessa psykiska problem.
som tidigare nämnts är det välkänt att LDN har gynnsamma effekter på kronisk smärta och autoimmuna störningar. Denna kunskap ledde forskare att genomföra kliniska studier som utvärderade effekten av LDN på vissa medicinska tillstånd som multipel skleros (MS), fibromyalgi eller Crohns sjukdom1. LDN har varit föremål för många debatter och trots att det finns få kliniska studier utförda är dessa studier viktiga kliniska prövningar som visar hur LDN resulterar i signifikant förbättring av symtomen.