en livscykelmodell för programvara (även kallad processmodell) är en bild-och schematisk representation av programvarans livscykel. En livscykelmodell representerar alla metoder som krävs för att göra en mjukvaruprodukt transitering genom sina livscykelstadier. Det fångar också strukturen i vilken dessa metoder ska genomföras.
med andra ord kartlägger en livscykelmodell de olika aktiviteter som utförs på en mjukvaruprodukt från starten till pensionering. Olika livscykelmodeller kan planera de nödvändiga utvecklingsaktiviteterna till faser på olika sätt. Således, inget element som livscykelmodell följs, de väsentliga aktiviteterna ingår i alla livscykelmodeller, även om åtgärden kan utföras i olika ordningar i olika livscykelmodeller. Under varje livscykelstadium kan mer än en aktivitet också utföras.
behov av SDLC
utvecklingsteamet måste bestämma en lämplig livscykelmodell för en viss plan och sedan observera den.
utan att använda en exakt livscykelmodell skulle utvecklingen av en mjukvaruprodukt inte vara systematisk och disciplinerad. När ett team utvecklar en mjukvaruprodukt måste det finnas en tydlig förståelse bland teamrepresentanten om när och vad man ska göra. Annars skulle det peka på kaos och projektfel. Detta problem kan definieras med hjälp av ett exempel. Antag att en mjukvaruutvecklingsfråga är uppdelad i olika delar och delarna tilldelas teammedlemmarna. Antag från och med då att lagrepresentanten får friheten att utveckla de roller som tilldelats dem på vilket sätt de vill. Det är möjligt att en representant kan börja skriva koden för sin del, en annan kan välja att förbereda testdokumenten först och en annan ingenjör kan börja med designfasen för de roller som tilldelats honom. Detta skulle vara en av de perfekta metoderna för projektfel.
en livscykelmodell för programvara beskriver in-och utgångskriterier för varje fas. En fas kan börja endast om dess steg-inträdeskriterier har uppfyllts. Så utan en livscykelmodell för programvara kan ingångs-och utträdeskriterierna för ett stadium inte erkännas. Utan livscykelmodeller för programvara blir det svårt för projektledare för programvara att övervaka projektets framsteg.
SDLC cykel
SDLC cykel representerar processen att utveckla programvara. SDLC-ramverket innehåller följande steg:
stegen i SDLC är följande:
Stage1: planering och kravanalys
kravanalys är det viktigaste och nödvändiga steget i SDLC.
de ledande medlemmarna i teamet utför det med insatser från alla intressenter och domänexperter eller små och medelstora företag i branschen.
planering av kvalitetssäkringskrav och identifiering av riskerna med projekten görs också i detta skede.
affärsanalytiker och projektorganisatör sätter upp ett möte med kunden för att samla all data som vad kunden vill bygga, vem som ska vara slutanvändaren, vad är syftet med produkten. Innan du skapar en produkt är en kärnförståelse eller kunskap om produkten mycket nödvändig.
till exempel vill en kund ha en applikation som gäller pengatransaktioner. I denna metod måste kravet vara exakt som vilken typ av operationer som ska göras, hur det ska göras, i vilken valuta det ska göras etc.
när den önskade funktionen är klar är en analys komplett med granskning av genomförbarheten av tillväxten av en produkt. Vid eventuell tvetydighet upprättas en signal för vidare diskussion.
när kravet är förstått skapas SRS-dokumentet (Software Requirement Specification). Utvecklarna bör noggrant följa detta dokument och bör också granskas av kunden för framtida referens.
Stage2: definiera krav
när kravanalysen är klar är nästa steg att säkert representera och dokumentera programvarukraven och få dem accepterade från projektets intressenter.
detta uppnås genom ” SRS ” – programvara Kravspecifikationsdokument som innehåller alla produktkrav som ska konstrueras och utvecklas under projektets livscykel.
Stage3: Designa programvaran
nästa fas är på väg att få ner all kunskap om krav, analys och design av mjukvaruprojektet. Denna fas är en produkt av de två sista, som ingångar från kunden och krav insamling.
Stage4: utveckla projektet
i denna fas av SDLC börjar den faktiska utvecklingen och programmeringen byggs. Implementeringen av design börjar med att skriva kod. Utvecklare måste följa kodningsriktlinjerna som beskrivs av deras hanterings-och programmeringsverktyg som kompilatorer, tolkar, felsökare etc. används för att utveckla och implementera koden.
Stage5: testning
efter att koden har genererats testas den mot kraven för att säkerställa att produkterna löser de behov som adresseras och samlas in under kravstadiet.
under detta skede görs enhetstestning, integrationstestning, systemtestning, acceptanstestning.
Stage6: Deployment
när programvaran är certifierad och inga fel eller fel anges, distribueras den.
sedan baserat på bedömningen kan programvaran släppas som den är eller med föreslagen förbättring i objektsegmentet.
när programvaran har distribuerats börjar underhållet.
Stage7: underhåll
en gång när klienten börjar använda de utvecklade systemen, kommer de verkliga problemen upp och krav som ska lösas då och då.
denna procedur där vården tas för den utvecklade produkten kallas underhåll.