ång-flytande jämvikt(kokpunkt) data för FeSO4–Fe2 (SO4)3–H2SO4–H2O-systemet mättes med den kvasistatiska ebulliometriska metoden vid (30, 60, 90 och 101,3) kPa. Kokpunkterna befanns öka med ökande koncentrationer av både salterna och syran. Genom användning av thermodaynamic data (298.15k0,298.15k0, 298.15k0 och SF,298.15k0) av järnkomplexjoner (FeSO4+, Fe(SO4)2– och FeHSO42+) förutsagda av Helgesons ekvation utvecklades en omfattande termodynamisk modell för systemet med blandad lösningsmedels elektrolyt (MSE)-modellen. Modellparametrar bestämdes genom att regressera våra egna experimentella kokpunkter och litteratur stökiometriska osmotiska koefficienter (XHamster) av Fe2(SO4)3–H2SO4–H2O-systemet. De genomsnittliga absoluta avvikelserna mellan de regresserade kokpunkterna och experimentdata befanns vara (0,30 och 0.36) K för Fe2(SO4)3–H2SO4–H2O och FeSO4–Fe2 (SO4)3–H2SO4–H2o-systemen, medan den genomsnittliga relativa avvikelsen för den stökiometriska osmotiska koefficienten endast var 0,80 %. Modellen med nyligen erhållna parametrar användes för att förutsäga fördelningen av järnbärande arter (Fe3+, FeSO4+, Fe(SO4)2-och FeHSO42+) som funktioner för temperatur och järnkoncentration. Dessutom är plottar av redoxpotentialen för Fe(III)/Fe(II) erhållna från litteraturen kontra ln (aFe3+/aFe2+) beräknade av de nyligen erhållna parametrarna raka linjer, vilket indikerar parametrarnas goda prestanda.